I dessa bistra tider är det många som funderar på sin energiförbrukning och hur man kan påverka den i en positiv riktning. Många som bor i hus tänker säkert på isoleringen. Är det verkligen tillräckligt isolerat? Är svaret nej på den frågan, kan det kännas som en god idé att tilläggsisolera. Men är det alltid möjligt om man bor i ett timmerhus? Hur ska man i sådana fall gå tillväga? Och hur stor skillnad gör det egentligen?
När timmerhusen var den primära bostadstypen förr i världen levde man med en lägre standard än idag. Man var van vid att vara ute om dagarna och kroppsarbeta, med odlingar, djur och skogsbruk. Eller så var man kanske på ett förvärvsarbete i tillverkningsindustrin, som utfördes utomhus eller i oisolerade lokaler. Så kom man hem, efter en lång dags arbete, åt mat och lade sig att sova. Man satt definitivt inte still vid en dator hela dagarna och blev nedkyld. Man hade istället fullt upp med hushållets alla praktiska sysslor, som nästan alltid innebar fysiskt arbete, som höll kroppen varm. Timmerhusen var inte tilläggsisolerade, men hölls varma genom att man eldade i murstocken flera gånger om dygnet, vilket värmde upp stommen.
Idag är det desto färre som primärt eldar för att värma upp huset. Vi förlitar oss i större utsträckning av eldrivna värmekällor och myseldar kanske lite i braskaminen på helgen, om det ens finns någon murstock över huvud taget i huset. Vill man då minska sin elförbrukning kanske tilläggsisolering låter lockande. Men då finns det några saker att tänka på.
Behöver jag ens isolera mitt timmerhus?
Det första man bör fråga sig är om timmerhuset behöver isoleras över huvud taget. Och svaret på det är såklart att det beror på. Till exempel beror det på om det är ett hus man bor i året om, eller om det är ett fritidshus som står kallt större delen av året. Det beror också på hur stort det är, och om det står på en skuggig plats, eller är utsatt för mycket vind som viner kring knutarna.
Till att börja med kan man säga att ju större huset är, desto viktigare är det att det har tjocka och robusta väggar. Om det har tunnare väggar innebär det att timret kyls av snabbare. Ett mindre hus behöver normalt inte ha lika tjocka väggar, eftersom det går snabbare att värma upp. Viktigast är dock att bjälklaget, det vill säga golv och tak är bra isolerat. För det är faktiskt där den mesta av energiförlusten sker.
Prioritera god isolering i bjälklaget
Värmen stiger uppåt och har du då god isolering i taket så kommer värmen stanna kvar i huset under en längre tid. Traditionellt har man aldrig isolerat yttertaket. Istället har man haft en kallvind, eventuellt med ett ouppvärmt rum i mitten som använts som sovrum för drängen eller pigan. Man hade alltså inte en inredd vindsvåning förr, något som man numera ofta kan se i dagens timmerhus.
Med ett isolerat vindbjälklag lägger man alltså isolering ovanpå vindens golv i ett tjockt lager. Hyvelspån och kutterspån, torv och mossa var vanligt förr, men man valde även isolering utifrån de resurser som fanns i området där huset byggdes. Hus vid kusten kunde till exempel isoleras med tång. I golvbjälklaget hade man ofta mullbänkar, det vill säga att man inte hade någon krypgrund, utan en låg grund som var fylld med exempelvis sand, där bjälklaget låg direkt i fyllningen. På det viset kunde huset få sin isolerande effekt underifrån, av själva marken det stod på. Detta kunde visserligen medföra ett kallare golv, men hölls huset varmt via eldning i murstocken, så hölls även grunden varm och torr.
Har du ett isolerat vindbjälklag och kallvind kan du med andra ord se över isoleringen där. Behöver du kanske fylla på kutterspån om de som redan finns där säckat ihop, eller ska du kanske byta till ett bättre isoleringsmaterial? En lös isolering i bjälklaget är enklast att hantera. Det finns företag som är specialiserade på isolering, som med hjälp av en stor slang kan spruta in lös isolering direkt in i alla fack i bjälklaget. Golven är tyvärr svårare att åtgärda, eftersom man då måste riva upp det, om man inte kan jobba underifrån. Ibland går det inte ens att isolera mer, eftersom man då kanske måste gräva ur grunden. Takbjälklaget är trots allt ändå viktigast, eftersom värmen stiger uppåt.
Kutterspån i vindbjälklaget är en beprövad isoleringsmetod.
Väggisolering i timmerhus
Om bjälklagets isolering är bra, kan du istället se över timmerväggarna. Här bör du i första hand ta reda på hur tjocka väggar huset har. Jag anser att fem tum, det vill säga 12,5 cm tjockt timmer är en ganska tunn vägg med dagens mått mätt, även om det är det vanligaste i de äldre husen i Göteborgstrakten där vi är verksamma. Åker man längre norrut är standard istället sex tum, det vill säga 15 cm tjocka väggar, eller tjockare. Sex tum är också det jag normalt använder i mitt arbete, om vi inte anpassar efter husets befintliga tjocklek. För fritidshus så duger fem- och sextumstimmer ändå gott.
Om man ska följa de krav som finns kring isolering i hus byggda med moderna metoder, det vill säga icke-diffusionsöppna hus, isolerade med syntetisk lösullsisolering, ska väggen vara mellan 200-350 mm tjocka. Översätter man detta till ett timmerhus så skulle väggen behöva vara upp till ca 500 mm, det vill säga en halvmeter tjock. Det är orealistiskt, eftersom ett sådant tjockt material sällan går att få tag på i Sverige i större mängder. Dessutom tar man inte med i beräkningen timrets fantastiska värmeinlagrande egenskaper, som man såklart borde göra. Det är ett problem när man värderar ett timmerhus energieffektivitet i relation till ett hus med lösisolering. Sådan isolering lagrar nämligen inte värme i sig, utan håller bara varmluften stilla och kapslas in i tätskikt så den inte kan blåsa bort. Timmerhuset å andra sidan har massiva timmerväggar som kan lagra värmen som ett batteri, där värmen sedan strålar in i huset under en längre tid. Man får på så vis en upplagring eller tröghet i systemet. Och ju mer massa, desto mer värmeinlagring.
Betyder då detta att man bör tilläggsisolera huset, om det har tunnare väggar? Kanske, i alla fall om det är ett hus man bor i året om. Dock ska man vara medveten om att det är ett stort och kostsamt projekt, som kanske inte betalar av sig förrän efter många år, om ens över huvud taget, om man nu tänker sig att det ska sänka energikostnaderna. Med tjockare väggar måste till exempel fönstren flyttas ut och takutsprång förlängas. Enligt mig är det därför ett projekt man endast bör göra om man ändå ska byta fasad och/eller fönster.
Det är inte nödvändigtvis alltid bättre med tjockare isolering
I modern byggteknik pratar man ofta om konceptet ”passivhus”, vilket innebär att väggarna är så pass tjocka och täta att man inte ska behöva ha någon värmekälla som värmer upp huset. Det ska alltså räcka med den mänskliga aktiviteten samt den värmeenergi som alstras från hushållsapparater, matlagning och instrålande sol. På detta sätt ska husen därmed bli mycket energieffektiva. Det har dock uppstått problem med dessa hus, eftersom väggarna är så tjocka att den så kallade ”kondensationspunkten” hamnar inuti isoleringen, långt inne i väggen och medför att den varma luften fäller ut sin fukt inne i konstruktionen där den fastnar. Det är inte bra. Det man istället vill åt är att kondensationspunkten ska hamna så nära fasaden som möjligt, så att fukten kan dunsta bort. För husets hälsa kan det till och med vara bättre med tunnare väggar där fukten mer garanterat trycks ut, även om det innebär mer uppvärmning. Det finns dock alltid ett optimalt utförande, som beräknas utifrån vilka material som används, där uppvärmningen är i balans med väggarnas tjocklek. För detta bör du kontakta en ingenjör om du vill ha en exakt uträkning av just ditt hus. Det här gäller förstås även för tilläggsisolerade timmerhus.
Vikten av rätt typ av isolering
Som jag tidigare nämnt är det viktigt att ett timmerhus har diffusionsöppna väggar. Det innebär att alla material som sitter på väggarna ska kunna torka ut, för att minska risken för fuktproblem. Bygger man in timret bakom tätskikt, det vill säga plast, kommer inte fukten ut och det blir förr eller senare röta i trämaterialet. Jag har många gånger sett hus där man någon gång satt en plastduk på timmerstommen för att kunna isolera med glasfiber, där trämaterialet är totalt komposterat där bakom och kan rivas bort med bara händerna. Sådant vill man gärna undvika.
Den här typen av tilläggsisoleringar gjordes ofta från 60-talet och framåt, under samma era som man primärt började använda glasfiberisolering i nybyggen av moderna hus. Har du därför ett timmerhus som renoverats någon gång under dessa år, kanske det kan vara en god idé att öppna upp någon av väggarna och se efter så att inte det sitter någon sådan isolering där. I sådana fall kan även det vara ett bra tillfälle att byta ut och samtidigt tilläggsisolera huset. Har du tur har det inte hunnit bli några skador ännu.
När gullfiberisoleringen är bortplockad bör man istället isolera med ett naturligt isoleringsmaterial. Det finns ett flertal olika att välja mellan, där de flesta har samma typ av fukthållande och fuktgenomsläppande egenskaper. De torkar alltså ut samtidigt som trämaterialet torkar ut. Vi arbetar främst med linisolering, som består av linfiber som processats och pressats till isoleringsskivor. I ett av våra tidigare blogginlägg kan du läsa om ett projekt där vi använde just linisolering som isoleringsmaterial. Du hittar det här.
Träfiberskivor är ett annat alternativ, som består av restprodukter från skogsindustrin i form av trämassa som pressats ihop i kakor. Dessa finns med eller utan spånt, för enklare hantering vid uppsättning.
Träfiberskivor på en timmerstomme.
Cellulosaisolering är ytterligare ett alternativ, som också är ett träfibermaterial, men som är tillverkat av återbrukat papper. Detta kommer liksom sågspån ofta i lös form och kan sprutas in med slang, men liksom sågspån kan materialet säcka ihop med tiden och det kan då bli luftfickor i väggarna. Cellulosaisolering passar därmed bättre i bjälklagen, precis som sågspån, eller kutterspån som det också kallas. Cellulosaisolering finns även som skivor. Slutligen kan man även isolera med hampamaterial. Hampa har använts för alla möjliga ändamål under tusentals år, exempelvis till kläder och rep. Hampaisolering används kanske främst i golvbjälklagen, eftersom det är känt för att hålla gnagare borta. Värt att veta är att alla isoleringsskivor som säljs i Sverige är brandtestade, vilket innebär att om de inte i sig själv uppfyller kraven för hur lång tid de ska tåla brand, så tillsätter man flamskyddsämnen. Det är såklart inte trevligt om man vill ha ett så giftfritt hus som möjligt, men det är i princip oundvikligt.
Gullfiberisolering mot timmerstommen. Gör om, gör rätt.
Isolera på rätt sida om timmerstommen
Inte heller med naturliga isoleringsmaterial ska man isolera på insidan om timmerstommen, eftersom man vill hålla timret så varmt som möjligt. Med ett isoleringsskikt på insidan av timmerstommen så blir inlagringseffekten av värmen mindre, eller uteblir helt och hållet. Därför bör man enligt mig inte ens ha installationsskikt på timmerväggen, även om vissa sakkunniga timmermän tolererar installationsskikt på 45 mm, trots att det inte är optimalt för värmeinlagringen. Om man inte vill ha synligt timmer invändigt i huset bör man istället överväga tunna skivor eller träpanel på insidan av huset, som till exempel en fin pärlspont, för att få så effektiv värmeinlagring som möjligt i huset.
Att hitta invändig tilläggsisolering i timmerhus är inte ovanligt. Det kan ju verka smidigt att göra det på just det sättet, för att slippa ta bort fasaden och flytta på fönstren. Men detta bör alltså undvikas så långt som möjligt.
Nackdelarna med synligt timmer
Många som drömmer om ett timmerhus vill att timret ska synas utifrån och kanske påminna om en mysig fjällstuga. Och många modernare timmerhus har därför isolerats på insidan av timmerstommen för att få en så bra energihushållning som möjligt. Men har man byggt ett sådant hus har man enligt mig gjort bort sig. Det är illa nog att du har ett hus med invändig isolering och en fasad utanpå timret och därmed får en kall timmerstomme, men det är ännu värre om du dessutom inte har något skydd på utsidan. Då kommer regn och fukt trycka in i alla långdrag och sprickor i timret, samtidigt som den inte värms upp och torkar ur inifrån, på grund av den invändiga isoleringen som stoppar värmen att komma ut. Ett sådant hus avråder jag starkt från att bygga eller köpa. Vill man ha synligt timmer utåt, får man istället ha synligt timmer även invändigt och därmed tolerera mer förbrukning för uppvärmningen. Står huset vid kusten så är det dock en ännu sämre idé med synligt timmer, på grund av all fukt som blåser in från havet. Det är egentligen mer optimalt norrut, där man har torra, kalla vintrar som det fungerar bra med synlig timmerstomme.
Går man tillbaka i tiden hade man hus med synligt timmer för att man inte hade möjlighet att sätta panel på det. Det fanns helt enkelt inga brädor att tillgå, om man inte med hårt arbete klöv upp plank för hand. När kransågen senare dök upp kunde man börja såga upp timret med en lång tvåmanssåg, där den ena hantverkaren stod på stocken och den andra under den, och jobbade sig igenom materialet genom att dra sågen upp och ner. Även denna metod var mycket tung och kostsam, så det var först när maskinsågarna introducerades runt 1840-talet som det började bli vanligare att sätta panel på husen. Man började då sätta brädor på ytterknutarna, eftersom det oftast var där fukten drog in. Dessa så kallade ”knutlådor” kan du fortfarande se på hus runt om i Sverige.
Synligt timmer är vackert, men passar bäst i norra delarna av Sverige där vintrarna är torrare.
Så, ska du tilläggsisolera ditt hus eller inte?
Det beslutet kan bara du ta. Men tänk igenom det noggrant innan du påbörjar arbetet, så att du inte tar dig vatten över huvudet. Att tilläggsisolera huset kan visserligen öka dess värde på marknaden, men du bör också kunna räkna hem det ekonomiskt under tiden du bor i huset.
Mina sex bästa tips för dig som funderar på att tilläggsisolera ditt timmerhus
- Börja med att undersöka hur isoleringen ser ut i bjälklaget. Fyll på i vindbjälklaget med mer kutterspån eller annan isolering om det sjunkit ihop.
- Ta reda på hur tjocka väggar du har och hur stor andel av dessa väggar som består av isoleringsmaterial. Om du inte vet vilken typ av isolering som sitter i väggarna, öppna upp i något hörn någonstans för att säkerställa att det inte sitter ett skadligt isoleringsmaterial mot timret.
- Om du vill tilläggsisolera, gör det gärna i samband med att du ändå byter fönster eller panel, för att slippa onödiga, kostsamma ingrepp.
- Ta kontakt med en ingenjör som kan räkna på hur tjock isolering just ditt hus bör ha. Konsultera även en expert för att ta reda på vilken typ av isolering som blir bäst för ditt hus och se till att den görs på ett fackmannamässigt sätt.
- Kom ihåg att om du bor i en kulturmärkt byggnad så får du kanske inte tilläggsisolera huset, eller ändra väggarnas tjocklek. Se då över om det finns andra metoder.
- Om du bestämmer dig för att avvakta med att tilläggsisolera, fundera på om du kanske istället ska se över din värmeförbrukning. Kan du byta till något annat värmesystem? Upplevelsen av ett kallt golv kan minska genom att lägga på mattor. En annan billig och effektiv lösning som inte bör underskattas, är en skön ulltröja och ett par varma fårskinnstofflor.
